Då var vi här igen då! Ett år går fort, barn blir större och modigare:). Mycket backe, pulka, skratt, frustration, trötta ben och röda kinder. Jag fick lite flås och själsligt lugn i den vita skogen, kände mig märkligt tacksam där i uppförsbackarna. Tacksam för den starka kroppen, dom friska bästa barnen och för J som är finast av alla dom där fina papporna som tänder korvbrasor och bär snötrötta barn. Nu åker vi snart hem till en regnig kust. Mot våren.......:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar