En promenad till byns bibliotek, tänk att den överlevt, tanken om ett gemensamt vardagsrum fyllt med kunskap, till för oss alla.
jag minns min familjs turer till biblioteket, en gång i månaden, den ljusgröna inplastade pappersbiten som var lånekortet och så den där lukten, underbara lukt av gammal och nytt papper.
och så den där speciella stämningen, alla liten som stor tysta, viskande och studerande av hyllor, alla dessa rader av böcker. Jag minns att jag älskade det, det var nästan lite magiskt. Fin tanke som jag hoppas överlever ett tag till.
trots inskolning för världens finaste V på ny förskola och kortare dagar. Jag mår bra här på landet, bland radhuslådor och närhet till hav och vindpinad tall. Jag andas frisk luft och känner ingen tyngd över bröstet, bara saltprytt syre in och ut........